"allt har sin tid", står det på en tavla i huset
upptäkte jag för några dagar sen. jag gillar
det. det gör mig lugn, stilla på nåt sätt
och det är skönt och ganska nödvändigt.
man måste se framåt och inte stirra sig still
på stunden man är i, då kommer man aldrig
ur.
var ett väldigt bra möte idag. jag gillade hela
predikan, fastnade mycket för en grej han sa:
" det finns ingen nåd i förtal och fördomar,
det finns ingen kärlek i förtal och fördomar."
jag är så trött på sånt. iår ska bli ett år fritt från
sånt, iallafall från min sida. det är inte det lättaste,
men jag ska verkligen försöka. för allt sånt där är
så onödigt.
deep, deep, sweep.
Bless /julia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar