det finns så mycket otacksamhet överallt, vissa klagar över sånt man
inte ens trodde gick att klaga över. sånt gör mig irriterad.
även fast det kan kännas som att allt är fel finns det något att vara
tacksam för, mer än man tror.man får se liite större än sig själv.
till exempel se på människor som är utsatta för traffiking, människor
som inte har ett hem, ingen familj, ingen mat, människor som måste
fly från sina hemland och inte blir välkomnade dit dom kommer för
att vi vill behålla alla våra traditioner istället för att hjälpa människor
som kanske har gått igenom svårare saker än vi någonsin kan föreställa oss.
jag fattar inte grejen alltså. och jag blir nästan lite rädd när
sverigedemokraterna är påväg in i riksdagen. vart är världen påväg?
jag har själv vart extremt negativ, och är väl inte världens mest
positiva nu heller, men jag har ett mål och jag har utvecklats
mycket sen den tiden iallafall, så jag kanske är helt fel att ens
uttala mig om det här men ja, jag ville skriva av mig litegrann.
-julia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar