Tankaaar

vad mycket man lär sig en livstid egentligen.
och nu menar jag inte det man lär sig i skolan,
utan om livet, hur man ska leva och sånt där.
och hur viktigt det är att lära känna sig själv.
det har jag verkligen gjort det här året, jag
har lärt mig hur mycket som helst. har
fortfarande massor kvar att lära, men också
väldigt många år på mig förhoppningsvis.
livet är en gåva och inget man ska ta för givet.
vänner är en gåva och inget man ska ta för
givet. familjen är en gåva och inget man heller
ska ta för givet.
och det går att vara positiv i alla situationer,
även om det kan vara jättesvårt ibland så
går det och det är jag verkligen ingen expert
på nu, långt långt ifrån men jag vill bli mer
och mer positiv, allt går så mycket lättare då.

en annan sak jag har tänkt på att det är så mycket
självcentrering nuförtiden eller så har det kanske
alltid vart, människan är självisk natuligt, eller
tänker på sig själv i första hand. det är väl största
anledningen till att så många mår dåligt idag tror
jag, man tycker synd om sig själv istället för att se
större, att se på alla andra människor, människor
i ens omgivning, människor som har det mycket värre
än en själv. och gör man något för nån annan mår man
själv bättre också, två flugor i en smäll typ.

vet inte rikigt vad det här blev.
långt blev det iallafall, men jag var sugen på
att skriva.